Ett tryggt och öppet arbetsklimat genererar kreativitet och engagerade medarbetare. Ett sådant klimat kan inte bara beordras fram. Ett sådant arbetsklimat bygger på förståelse och acceptans för att medarbetare är människor och människor är kännande och sociala varelser med behov. En upplevelse av tillhörighet och att verkligen bidra är nog de flesta människors längtan.
Medarbetare som sjukskrivs kostar engagemang och tid och därmed pengar. Produktionsbortfall, risk för störda kundrelationer och otrygg stämning i arbetsgruppen är exempel på möjliga effekter av en medarbetares sjukskrivning pga psykisk ohälsa. Enligt forskning från 2014 kostar en utbränd medarbetare i genomsnitt ca 400.000 kr i produktionsbortfall.
En människa som är mer medveten om sitt inre känsloliv har större möjligheter att känna sina tillgångar, utmaningar och begränsningar. Därmed har en sådan person större möjligheter att sätta sunda gränser och bromsa innan det är för sent. Innan en potentiellt mycket lång sjukskrivning blir en belastning för såväl individ som företag.
En medarbetare med god förståelse för sitt inre utgör en stor tillgång. En person som kan uttrycka sitt äkta ”ja” eller ”nej” är enklare att förhålla sig till och bidrar till en tydligare och därmed tryggare arbetsmiljö.
En medarbetare som på djupet förstår sig själv har också större förmåga att också förstå andra. En fördjupad medvetenhet om sig själv kan fungera som en sorts försäkring mot att köra över både sig själv och andra.
Alla medarbetare har kanske inte intresse eller förmåga att förstå sig själva på det sätt jag beskriver. Men bara att ämnet väcks och välkomnas gör något positivt med en arbetsgrupp. Bara att en enda person fördjupar sitt intresse och sin medvetenhet påverkar helheten. Ställ frågan ”hur går det?” och chansen är stor att man får sannare svar från en sådan medarbetare.
En självkänsla byggd på prestation riskerar att bränna ut en människa. Där upplevelsen av eget värde baseras på prestation där ställer man gärna upp utan att inse att man är på väg att göra slut på sitt inre bränsle. Där självkänslan däremot bygger på en stabilare upplevelse av eget värde där förmår medarbetaren i högre grad stanna upp för att finna sina sätt att fylla på sitt inre bränsle. I det korta perspektivet kan ju detta verka improduktivt för en arbetsgivare. I själva verket kan detta bli en mycket mer långsiktigt fungerande relation mellan medarbetare och chef/arbetsgivare. En sådan medarbetare utgör också en mätare på hur väl företaget mår.
En miljö som ser medarbetare som helt utbytbara kan givetvis tjäna på att locka till sig människor med prestationsbaserad självkänsla, men en arbetsgivare med ambitionen att bygga och förvalta kompetens och långsiktighet har mycket att vinna på känslomässigt medvetna medarbetare.
Allt det jag beskriver ovan är i ännu högre grad relevant i rollen som ledare eller chef. Att känna sig själv på djupet innebär att effektivt kunna leda sig själv och därigenom också kunna leda andra.
Effektiva medarbetare och chefer har realistiska och insiktsfulla bedömningar avseende sin egen förmåga, sina egna mönster och vilken påverkan man har på omgivningen. De är också medvetna om orsaken till sina egna känsloreaktioner och hur dessa påverkar tankar, beteenden och beslut.
Nedan följer några fiktiva exempel på problemställningar och hur ökad medvetenhet om känslor skulle kunna bidra till att inte bara lösa problemen utan även öka lönsamheten.
Exempel 1:
I en reklambyrå jobbar Anna som projektledare för ett team som ansvarar för att ta fram en ny kampanj åt en stor kund. Anna har tidigare märkt att hon kan bli stressad och irritabel när hon upplever tidspress, vilket påverkar hennes beslutsförmåga och kommunikation med kollegorna.
För att förhindra negativa effekter på projektet, är Anna medveten om sina mönster och känsloreaktioner vid stress. Hon vet att när hon känner sig stressad, tenderar hon att skynda på beslutsprocessen och ibland fatta beslut som inte är optimala för kampanjen. Hon är också medveten om att hon kan bli kort i tonen med sina kollegor, vilket kan skapa onödig spänning och missförstånd inom teamet.
För att hantera detta har Anna utvecklat en strategi för att hantera stress och dess inverkan på hennes arbete. När hon märker att hon börjar känna stress, tar hon en kort paus för att andas och fundera över situationen. Hon påminner sig om att det är viktigt att tänka igenom besluten noggrant och att kommunicera tydligt och respektfullt med sina kollegor. Genom att vara medveten om sina egna känsloreaktioner och mönster kan Anna agera mer effektivt som projektledare och säkerställa att teamet arbetar smidigt tillsammans mot gemensamma mål.
Exempel 2:
Ett företag inom detaljhandeln står inför utmaningen att hantera kundklagomål och missnöjda anställda. Genom att erbjuda sina medarbetare utbildning i självkännedom och känslomässig intelligens, skulle företaget kunna skapa en mer positiv arbetsmiljö och förbättrad kundservice. Medarbetarna skulle kunna bättre förstå sina egna känslor och reaktioner, vilket skulle kunna leda till en förbättrad förmåga att hantera stressiga situationer och interagera mer effektivt med kunder. En trolig följd vore att företaget såg en minskning av klagomål och en ökning av kundnöjdhet. Dessutom kan man tänka sig minskad personalomsättning, vilket i så fall resulterar i lägre rekryteringskostnader.
Exempel 3:
Låt oss introducera Erik, en företagsledare med en imponerande meritlista men en tydlig brist på emotionell intelligens. Erik var i många avseenden en briljant chef, men hans oförmåga att förstå och hantera sina medarbetares känslor gjorde honom till en motarbetare snarare än en ledare.
Men en dag, efter att ha deltagit i en kurs i personlig utveckling och självkännedom, började saker och ting att förändras. Denna kurs, som var en del av företagets satsning på ledarskapsutveckling, blev en vändpunkt för Erik. Under kursen fick han lära sig att reflektera över sitt beteende, att erkänna sina svagheter och att öka sin förståelse för hur hans handlingar påverkade andra.
Erik började förstå att hans tidigare beteende inte bara hade påverkat hans team, utan också företagets lönsamhet och kundnöjdhet. Han insåg att hans brist på självkännedom och självinsikt hade blivit en bromskloss för företagets framgång.
Efter kursen började Erik förändras. Han började lyssna mer än han talade. Han började visa intresse för sina medarbetares arbete. Och han började ta ansvar för sina misstag. Och förvånansvärt nog, förvandlades Erik från en motarbetare till en inspirerande ledare.
Och resultatet? Kundnöjdheten ökade, lönsamheten sköt i höjden, och medarbetarnas arbetsglädje förbättrades avsevärt. Och allt detta tack vare en enda person.
Så vad kan vi lära oss av Eriks resa? Jo, att emotionell intelligens inte bara är viktigt för oss som individer, utan också för företagets framgång. Att en ledare som lyssnar, förstår och bryr sig om sina medarbetares känslor kan göra en enorm skillnad. Och att det aldrig är för sent att lära sig och förbättra sig, oavsett om du är en medarbetare, en chef eller en företagsledare.
Så till alla "Eriks" där ute, kom ihåg: din attityd och ditt beteende kan påverka hela företaget. Och till alla företagsledare, kom ihåg: era medarbetare är er mest värdefulla tillgång. Så investera i deras, och i er egen, emotionella intelligens, och se hur det kan förvandla hela er organisation.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna